28 November:
Apellklass spår i Varberg:

Vilken rolig. Men lång o jobbig dag det blev. Vi har alltid tränat på att spåra först och sen köra lydnad, så både matte o jag blev tagna på sängen när det nu blev tvärt om. Fast matte var nog den som tyckte det var jobbigast, för nu måste hon snabbt trötta ut mig lite så jag inte hade 100% energi i  kroppen när vi gick ut på planen.  Till min stora glädje, och mattes fasa, så luktade det lika gott på planen idag som igår, tror nästan det var några fler dofter. Det slutade med att matte såg ut som om hon skulle gråta när vi var klara, så då bara måste jag pussa henne lie i ansiktet, och trösta henne med att vi fick ju poäng i alla momenten i alla fall..  Hon svarade med att muttra något om att det nog var tur att de två värsta momenten, budföring och platsliggande, skulle vi inte göra förrän efter spårmomentet.
När vi kom fram till vårt spår så fick vi vänta jättelänge. Men det var mycket spännande att sitta o titta på. Bäst var det när det kom två stora fyrbeningar som det satt tvåbeningar på (matte kallade dem för hästar) och gick precis där min startflagga stod., och den pekade i den riktningen som de andra djuren kom från. Då suckade matte djupt.
Äntligen kom det massa folk som sa att nu kunde vi börja. Vi gick fram till flaggan, och när matte sa spår så satte jag full fart. Var bara lite svårt att veta vilket av spåren hon ville jag skulle följa. Det luktade både från en tvåbening och från fyrbeningarna. Efter en bit (matte sa det var 100m) svängde lukten av tvåbeningen åt höger medan den andra, och mycket mer spännande lukten fortsatte rakt fram.  Efter att ha tvekat lite antog jag att det var tvåbeningen jag skulle följa, och snart hittade jag en pinne mitt i spåret, ja inte en utan innan vi var klara så hade jag hittat en liten pinne till och en lite större.  Domarna sa att jag var duktig , fast jag tvekat lite vid första svängen. Men jag fick betyget 8 så nu var matte glad igen.

Från resultatlistan:

17 April:
Appellklass spår i Halmstad:

Äntligen tävlingsdax i spår igen! Och nu skulle jag få visa alla hemma i klubben hur duktig jag är på att spåra. Matte o jag har tränat spår jättemycket, så det här skulle bra…..
Fick upp starkt spår direkt och hittade snabbt pinnen som någon tappat. Även svängen och nästa pinne fixade jag galant, och då fick matte en snabb tanke på att vi kanske skulle kunna få 10p…..Men så är det ju det där med hästar….. Precis när jag skulle göra den sista svängen fick min skarpa nos in en annan lukt som verkade jättespännande. Jag svängde höger istället och kom snart fram till en hästhage med en massa kompisar i. Matte var plötsligt inte alls glad längre……. Men eftersom jag inte fick hälsa på mina stora kompisar var det bara att leta upp spåret igen och hitta slutpinnen. Och DET fixade jag galant! Men poängen blev bara två sjuor, så matte var inte helt nöjd med mig.
Hade som vanligt lite svårt att koncentrera mig på lydnadsprogrammet, och att lägga mig ner när matte sa Ligg, var inte aktuellt. Hon fick stanna upp och säga det en gång till, men då insåg jag att det nog var bäst att lyda.

Sen är det ju min favorit budföring. Är så kul att springa mellan matte o en till. Blev bara lite osäker om mottagen verkligen ville att jag skulle springa till matte. Jag är van vid ett ordentligt Marsch, men hon sa det jätteförsiktigt. Tog det säkra före det osäkra så jag stannade kvar hos henne, flera gånger dessutom. Men det skulle jag tydligen inte gjort. Vi fick bara två femmor i betyg. Det gjorde att vi missade kravet på 63 p i specialen (spår + budföring) med 1½ poäng.

         
Budföring är SÅ kul. Bara man är tydlig när jag skall springa……

Resultat:
188p och godkänd.      Domare var:  Karin Eriksson Mathiesen och Birgitta Hedenberg

1 maj:
Appell spår i Hallaberg:

I dag var det mattes fel att vi inte fick full poäng i spårdelen. Hon måste börja lita på mig…. Blev i och för sig själv lite förvånad över att spåret svängde direkt efter att jag hade hittat den andra pinnen, men min nos sa att spåret gick åt vänster. Och då satte jag full fart ditåt. Då muttrar matte att jag skall skärpa mig och spåra ordentligt. "Hallå matte, det är ju det jag gör! Häng med nu!" Och det gjorde hon till slut, och det visade sig att jag hade helt rätt (som vanligt). Trots dumma matte fick jag en nia och en 8,5 i betyg.

Även lydnaden gick bra, men det där med att gå fint i koppel är jobbigt. Den här gången var budföringen jättekul för han som tog emot mig var jättetydlig när han sa marsch. Tog i och för sig en lite väl vid runda runt honom, men oj vad jag sprang fort tillbaka till matte när han sa marsch. Nu fick vi 2x 8,5 i poäng.

När det blev det dags för prisutdelning satt matte o sov och reagerade inte när de ropade upp vinnarna.
" Matte – HALLÅ, det är ju vi som vunnit!!!!"

Nu har matte bestämt att det är slut tävlat i appellklassen och att vi ska gå upp till lägre klassen. Ska sluta när man är på topp, sa hon. Måste tydligen lära mig att krypa 4 m och hoppa fram o tillbaka själv. Apportering är ju jag jättebra på, även om matte har en annan uppfattning….

Resultat:
206,5 poäng  och Uppflyttad (igen).      Domare var Lars Brohlén och Anders Therup

Matte det här var kul! Det är jättebra utsikt härifrån, så det här gör vi om.

Min belöning när vi kom hem smakade mums

Till STARTSIDAN