Semester och Vasaloppsveckor
i Blyberg 2022:
|
| |
|
|
|
| |
Har varit sur på matte för att hon och hennes jobbarkompisar var uppe i Dalarna och åkte skidor för två veckor sedan, och DÅ GLÖMDE HON LILLA MIG HEMMA. Såg därför noga till att vara i vägen så mycket som möjligt när alla väskor kom fram igen. Och det lyckades, den här gången glömde hon mig inte.
Så nu är vi tillbaka i Dalarna och Blyberg, och här är jättemycket snö som jag kan leka o busa i. Ska bli jättekul! Kommer ihåg att jag brukar bli lite trött på kvällarna så kommer nog inte att orka skriva varje dag, men ska försöka uppdatera sidan så mycket jag orkar. |
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
19 Februari:
Vi gick samma runda i dag på morgonen, och nu såg jag all snön. Det var så kul att springa ut i den lösa fina snön och jag blev alldeles full av snö. Det var lika kallt nu på morgonen så matte som inte klätt på sig full vinterutrustning frös o ville gå tillbaka.
Som vanligt tänkte Tini på mig så innan vi lämnade vandrarhemmet fick jag lite extra frukost. Älskar Tini och hennes korvar!
Uppe på Blyberg känner jag igen mig, är ju nästan som vår egna stuga. Här kommer jag att få kul, men saknar Atlas att busa runt i snön med. Tyckte det tog evigheter för husse o matte att packa in sakerna i stugan, men äntligen var de klara o matte sa att vi skulle gå en runda.
Se upp snön – NU kommer jag!
 
”Vår” fina stuga i Blyberg
Som sagt det är MYCKET snö. Jag som är så stor drunknade nästan i den härliga snön. Jättekul!
|
|
| |
|
Bryr mig inte det minsta om att jag får snö i både öronen o ögonen. Älskar snö!!!!! |
|
| |
I kväll tyckte matte att jag behövde göra av med lite energi, så trots att det var -10 och bäcksvart ute körde vi bort till Vasaloppsspåret och Hökbergsbacken. Matte tog fram sina brädlappar o pinnar och sen fick jag dra henne fram o tillbaka till Läde två gånger, och det blev över 1 mil...
Blev lite jobbigt i slutet, men då kom lata matte på att hon kunde använda pinnarna som hon har för att inte ramla, till att hjälpa till o sätta fart. Fast hon muttrade något om att det bara var för att hon höll på att frysa ihjäl, vilket jag inte fattar. Jag var så varm så jag fick vit päls runt halsen.
|
|
| |
|
|
| |
20 Februari:
Idag har matte fattat vad hon ska med de där pinnarna till. Hon har varit riktigt duktig och tagit sig fram helt på egen hand med sina brädlappar o pinnar. Jag har bara dragit en kort sträcka och det var när jag fick syn på husse i Evertsberg. Då hängde inte matte med....  .
Egentligen skulle vi åkt till Norra Garberg, men matte kom på att det nog var många kompisar till mig där, och hon tyckte inte vi skulle skämma ut oss. Förstår inte vad hon tänkt hitta på, men är glad över att inte behöva skämmas för henne.......Blev istället 15,3 km på vasaloppsspåret.Vi startade i vad matte kallar för Flygvapenbacken som ligger några kilometer innan Risberg. Jag tyckte hon kunde låtit mig få springa lös, men det fick jag inte. Då blev jag lite sur och bestämde mig för att idag ska jag inte dra en enda meter. Det började lite lätt uppför, men som den lydiga vovve jag är gick jag så fint fot, så jag hade fått maxpoäng på en lydnadstävling. Spelade ingen roll att hon försökte kommendera mig framåt…. Men när vi kom till en brant backe, Risbergsbacken tyckte hon det var bäst att låta mig vara lös. För bådas säkerhet sa hon och sen försvann hon. Jag sprang så fort så mina ben hängde knappt med men inte en chans att hinna upp matte. Taskigt att åka ifrån lilla mig. Hade det varit tvärtom hade hon hojtat högt o tydligt…..
I Risberg väntade husse, men vi valde att inte hoppa in i bilen.
Det var så skönt att få vara ute o springa. Matte var överlycklig över de fina spåren, och den platta ytan mellan spåren (skejtbädden) var perfekt för mig att springa på.
Härliga spår
Nu är vi snart framme, sa matte. Nu har vi bara lite uppför kvar
Skynda Dig matte! Vifta på med pinnarna nu, jag ser husse där framme!
Framme i Evertsberg. Här känner jag igen mig.
Det är bara att konstatera att min matte inte är som alla andra mattar..... Trodde vi skulle ut på en lugn eftermiddagspromenad, men det blev en jättespännande runda. "Vi går upp till Blyberget så jag får lite fina foton", sa hon. Det där med upplogade vägar verkar inte vara något för henne, så vi lämnade snart skoterspåret vi gick på, och gick rakt in i skogen och över kalhyggen.
Blyberget
Då fick jag plötsligt syn på jättestora spår i snön, och de luktade spännande. Trodde det var Blybergsjätten som gått där. Matte kallade honom för Älg. Tänk om han är farlig…..
OJ, vad djup snön var. Min smarta schäferhjärna kom på att det var bäst att låta matte gå först, och det var jättekul att se henne kämpa fram i snön som ibland gick upp på magen på henne  Fick hjälpa till o dra upp henne en gång...
Givetvis skulle hon stanna o fota, men jag tror att hon bara behövde vila och skyllde på fin utsikt.
Ska vi verkligen gå här, ett steg till o inte ens öronen kommer att synas på mig. Jag går sist…..
Vy bort mot Gopshus
Men vi kom upp till slogboden, och där var jättefint. Konstigt nog hade inga andra varit där..........Matte pustade o stånkade men fick sina foton så hon var nöjd. Det var högt, och lite läskigt. Tur där finns ett staket. Kunde se vårt röda hus långt där nere som en liten prick. Men matte hade med sitt stora rör till kameran så hon var nöjd.
En motljusbild på toppen i solnedgången
När vi gick ner började det bli mörkt, Men det hindrade inte matte från att simma genom snön tillbaka. Blev en jobbig liten tur det här!
Nu är jag jättetrött, vilket jag absolut inte kommer erkänna för matte, så nu ska jag vila ögonen lite medan mina tvåbeningar myser vid brasan.
|
|
| |
|
|
| |
21 Februari:
Oj, vad det blåste och snöade i morse. Busväder, i dag stannar vi inne, sa matte. Men jag känner henne jag, så det trodde jag absolut inte på. Finns inget väder som får matte att sitta inne en hel dag…..
Ska vi gå upp till masten?
När vi gick vår morgonrunda trodde jag nästan att öronen skulle lossna från huvudet, och de blev alldeles fulla av snö. Sen blev det ju inte mindre snö i dem när jag for runt i snön o jagade snöflak som matte kastade. Det blev en lite kortare promenad än vanligt, men kul var den.
|
|
| |
|
I dag blev matte ett år äldre ( hon fick en mycket blöt födelsedagspuss av mig i sängen i morse) och det här vädret var perfekt för henne att testa sin födelsedagspresent, ett par handskar med värmeslingor.Tvåbeningar är så känsliga, jag går minsann alltid utan något varmt på tassarna. |
|
| |
Kasta en gång till! Jag tar den!
Efter eftermiddagsfikan (nej jag fick inte smaka av tårtan, men fick lite extra hundgodis) ville matte inte vara inne längre, utan sa att hon ville ut i snön o leka med kameran. Actionbilder ville hon ha, och jag ställde givetvis upp.
KASTA SNÖBOLLEN, JAG ÄR BEREFDD!
Jag dödade den…..
 
Vi var ute o busade så länge att det hann sluta blåsa o snöa och solen nästan tittade fram. Till slut orkade matte inte kasta bollar o pinnar, och då hjälpte det inter att jag la mig i snön och tittade bedjande på henne. Nu skulle vi tydligen gå in….. Och det var ju faktiskt mysigt med en värmandebrasa som mötte oss.
Vi tog en lite längre nattrunda vid midnatt o då var det jättefint ute.
|
|
| |
|
|
| |
22 Februari:
Dagen började härligt med en fin morgonpromenad på vägen upp till Blybergsmasten. Tyvärr var matte lat och ville inte gå hela vägen upp. ”- Lugn Bozz, du kommer att få röra på dig idag” sa hon och så gick vi tillbaka till stugan oi käkade frukost.
Efter frukosten tog matte fram sina kläder hon har när hon åker brädlappar, och snart kom även min sele och lina fram. Hurra, nu ska vi ut och springa i snön! Sen ljög matte för mig. Hon sa att vi skulle ta en riktig glidartur från Oxberg och ner till Eldris. Jag gled minsann inte en endaste meter, tvärtom fick jag springa så jag höll på att slå knut på ben o tassar i nedförsbackarna vid Gopshus och Hökberg. Fast matte gled ju……
Oxbergskontrollen
Härliga spår, här på väg från Oxberg mot Gopshus
Efter Hökberg kände jag igen mig, här brukar vi träna, och det är jättelätt att springa här. Men aktade mig noga för att dra matte, hon kunde gott jobba lite själv. När vi närmade oss Eldris stannade matte för att fota en träskylt och då fick jag syn på ett fruktansvärt monster som kom emot oss. Reste ragg och morrade men då sa matte åt mig att sluta vara dum. –”Det där är inget monster utan en pistmaskin. Det är den som gör att det blir fina spår och bra för dig att springa” sa hon. Tyckte ändå den såg otäck ut, och vilken tut att vi inte mötte den i backen ner till Eldris…….
Spåret upp till Norra Garberg
Eldriskontrollen
I eftermiddags tog matte med mig till startplatsen i Oxberg, för hon ville testa om jag kunde spåra på snö och is. Klart jag kan, tyckte jag……. Men det slutade med att matte fick hjälpa mig lite där det var isigt underlag, men på snön gick det bättre. Hittade i alla fall alla åtta pinnarna som matte tappat. Sen hittade jag några stora snöbollar som jag fick leka med, och där fanns stora snövallar att klättra på. Skitkul!
När vi kom upp till stugan blev jag lite orolig för hur matte mår i huvudet. Det är inte normalt att man skottar en gräsmatta…… men matte beväpnade sig med en snöskyffel och började gräva en gång på gräsmattan. Antingen har hon blivit tokig, eller så betyder det att Thea och Hugo med föräldrar ska komma hit. Kom ihåg att hon brukar fixa en gång mellan våra stugor. Hoppas på det sista, för det är så kul att busa med dem i snön.
Är det normalt att skotta gräsmattan?
|
|
| |
|
|
| |
23 Februari:
I dag har matte och jag åkt/sprungit mellan Risberg och Vasslan (Viadukten som matte o husse kallar platsen för). En ny glidartur för matte, men oj vad jag har fått springa fort i dag också. Första etappen fram till Evertberg har jag sprungit mycket med matte, så den sträckan kan jag. Det var jätteskönt att springa, och matte sa att det var tack vare den där otäcka pistmaskinen. Det var ingen som åkt där så det fanns inga spår efter några andra. Vi var först!
Härligt fina spår
När vi kom till en liten, liten sluttning ville matte testa glidet så då släppte hon mig lös. Fattar inte vad hon menar med att jag är mindre i vägen när jag springer med linan…..
Drickapaus på Evertsbergssjöarna
När vi mötte husse i Evertsberg sa matte att hon ville testa backen ner från Hökberg. Det lät spännande, för Atlas har berättat för mig att han aldrig fick följa med nerför den backen. OJ vilken lång backe det var. Tur att matte bromsade lite ibland. Mitt i en av backarna ville hon plötsligt leka, och slängde sig hastigt på mage så snön yrde. Det var knappt att jag var beredd så jag drog henne en liten bit på magen i backen. Kul lek, hoppas vi gör den fler gånger.
Vasslan, ”Viadukten”
I eftermiddag har matte grävt klart gången mellan stugorna. Thea o Hugo kommer tydligen på fredag, ska bli så kul.
Nu har matte o jag kommit hem från vår” lilla” kvällspromenad. Tydligen var matte inte trött efter 20 km skidåkning och snöskottning, för i kväll skulle hon upp till Blybergmasten, trots att det var mörkt när vi gav oss av. Det blev ytterligare 4,8 km och vi fick pulsa uppför i en stigning på 212 m. Nu är i alla fall jag trött.
Fin utsikt mot Gopshus
Dit upp till masten ska vi tydligen
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
Jag blir jätteglad för komentarer i MIN gästbok
Öppnas i ny flik (fönster)
|
|
| |
|
|
| |
Eller varför inte skicka mig ett mail
Jag har egen mailadress  |
|
| |
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
|
