| |
Mina vandringar januari till juni 2021:
|
|
| |
|
|
|
| |
3 Januari
Året började jättebra! Bara tre dagar in i januari så gav vi oss ut på vår första vandring 2021. Matte muttrade något om att motionera bort julmaten, och jag fattar inte alls vad hon menar. När hon stannade bilen så kände jag igen mig. Här har jag varit flera gånger innan.
-”Nu blir det Hiaklitten” sa matte och så gav vi oss iväg ut i bokskogen. |
|
| |
|
Matte klagade över att det var halt o slirigt att gå uppför backarna, men det tyckte inte jag. Tror hon börjar bli lite klen, matte….. Det var nästan så jag fick dra henne upp bitvis. Tur att jag är stor och stark! |
|
| |
Vi mötte massor av folk och till min stora glädje även många andra hundar. Matte var inte lika glad över det och muttrade över lilla mig, men jag slog dövörat till när hon sa åt mig att inte skälla på alla vi mötte. VOV! Som vanligt hade matte med sig en massa god fika, så det blev några härliga raster. Men när vi kom till utsiktsplatsen blåste det så kallt så matte ville absolut inte stanna där o fika. Dessutom började det bli mörkt.
|
|
| |
|
|
| |
31 Januari:
Idag har jag fått jag fått följa med Fjällgänget ut på deras första vandring för året. Men matte följde inte med(skyllde på en stukad fot) så det var Kristina som skulle ta hand om mig. Men jag vet nog vem det var som tog hand om vem
Vi gick gröna leden i Skedala skog, som vi förlängde så vi slutade nere vid Toftasjön. Jag kände igen mig, för här gick matte, Atlas och jag för någon månad sedan, men nu var det alldeles vitt på marken och på träden.
Det känmdes konstigt när matte sa hej då och sen vinkade av oss. Ville först inte gå med, men här hade jag inget att säga till om. Bara att hänga med gänget.
Och det ångrtar jag inte. Det var så kul med all snön, och plötsligt ramlade det ner en hel massa snö från grenarna och träffade oss i nacken. Det var mycket uppför först, och inte blev det några fikapauser. Jag tittade på Kristina o sa att jag skulle sladdra för matte, och då bestämde de sig för att ta lunchpaus vid orienteringsstugan. Hoppas verkligen att matte skickat med matsäck till mig…….., och det hade hon
 
Det var som vanligt jobbigt att försöka hålla koll på det här gänget. När jag fick springa lös så var det ett fasligt springande fram o tillbaka. Det var extra roligt när snön blev lite djupare, och då sprang jag och hoppade lite extra.
När vi kom fram till Toftasjön blev det så där konstigt igen. När vi brukar åka hit så är det vatten i sjön och Atlas o jag får bada. Men nu stod matte plätsligt mitt PÅ sjön och ropade på mig. Först vågade jag inte springa ut till henne, men sen satte jag full fart. Resten av gänget kom efter, så tydligen kan man gå på sjöar ibland….
Matte hade tänt en brasa när hon väntade på oss och nu skulle vi grilla korv. Vilken tur jag hade, gänget orkade inte äta upp alla korvarna, och det är ju synd att slänga mat….. Mums vad gott det va!
|
|
| |
|
|
| |
11 April:
Idag fick jag följa med när matte startade upp vandringssäsongen med Fjällgänget. Eftersom jag ska få följa med till Abiskofjällen i sommar tyckte matte att jag kunde träna med lite vikt i klövjeväskan. Den väger bara 3 kg sa hon, så det fixar du lätt. Fattar bara inte varför jag ska släpa runt på en massa vatten när det är jättemycket vatten ute. Både på marken och från luften. Tvåbeningarna sa att det var aprilväder, ett riktigt skitväder med både regn o blåst och tom lite snö.
Blev en dryg mils vandring i Haverdal/Lynga naturreservat, och det blev hyfsat varierad tur, Matte envisades med att inte gå raka vägen, utan hon skulle absolut gå upp o ner på varenda sanddyn.
Att gå upp o ner i sanddynerna tar på krafterna, och att sen vandra rakt igenom björksly (att jämföra med fjällvärldens videsnår), omkullblåsta stora träd (hinderbana) gå upp på Lynga sanddyn (fick symbolisera en toppbestigning) gjorde att vi fick en liten försmak av vad som väntar i sommar. Att hoppa över träden som ramlat blev till slut lite jobbigt med klövjeväskan på, men när matte tog av den vid fikarasten passade jag på att hoppa lite extra….
Efter fikat vände matte tillbaka hemåt, men trots att vi nu gick i skogen så skulle hon absolut inte gå på stigarna. Vi gick helt fritt rakt igenom (nej förresten, särskilt rakt gick vi inte..) skogen, och det tyckte jag var jättekul. Tvåbeningar är roliga, de skulle absolut stanna och titta på träden i vår Trollskog, Tydligen är de lite speciella.
När vi kom igen var jag alldeles genomblöt, och då var det skönt att gå o lägga sig framför brasan som husse tänt. Tvåbeningarna fikade på våfflor med hjortronsylt och jag fick ett torkat oxöra. Smaskens! Längtar redan till nästa vandring! |
|
| |
|
|
| |
16 Mars:
ÄNTLIGEN har vi varit ute och vandrat igen! Matte tyckte att hennes fjällgäng behövde träna inför sommarens fjällvandring, så den här helgen skulle vi träna på att gå en bit över 20 Km. HUR svårt kan det vara? Typiskt tvåbeningar att behöva träna på något sådant  . Men eftersom jag tillhör Fjällgänget nu så fick jag följa med o träna. Fick dessutom bära min klövjeväska, som vägde 4 kg.
Vi gick 24 Km på Hallandsleden mellan Kvarnforsen och Gyltige, och det har varit en rolig o spännande vandring. Vi passerade så många stora kompisar som jag ville leka med, men det fick jag inte för matte. Då försökte jag prata med dem, men de verkade inte förstå vad jag sa. Några sa MUUU och den där störa saken som Lisbeth klappade bara tittade på mig. Konstiga djur.....
 
Leden gick genom mycket bokskog och alla tvåbeningarna bara tjatade om hur ljusgrönt o fint det va. Jag var mest intresserad av alla pinnarna som låg på marken. Och det var gott om pinnar.... Men taskiga matte sa att jag inte fick bära med mig de största..
Vi gick förbi många hus och jag förstår inte varför vi skulle stanna o titta på dem. Flera höll ju på att ramla ihop, medan andra hade ramlat ihop. Men det huset var så spännande så jag var bara tvungen att sticka in nosen och titta. Men det var ingen hemma. Sen fanns det några fina hus med gräs på taket också.
Jag har kollat, det är ingen hemma!
Det var även fullt av konstiga djur på marken. Matte sa att det var sniglar, förmodligen Pantersniglar. Jag var bara tvungen att nosa på en, men usch vad slibbig o äcklig den var. Jag fnös högt, och då bara skrattade matte åt mig. Taskigt!
Glömde dock bort att jag var sur på henne när Kristina, Thea o Hugo mötte oss i skogen, och sen vandrade de med hela sista biten.
 
På kvällen hade vi det jättemysigt. Matte tog fram Murrekan och så fixade hon till älgskav med wook mm. Som tur var, var hon lite slarvig när hon rörde i pannan, för det ramlade ner lite kött som jag snabbt städade upp. Man skall inte skräpa ner!
I Gyltige finns det två hus med bara tre väggar, och där skulle vi tydligen sova. Det var jättemysigt o ligga o titta på elden, och extra glad blev jag när jag upptäckte att matte tagit med min kotte. 
|
|
| |
|
|
| |
19 Juni:
Den här helgen hade matte bestämt att de skulle vara en generalrepetition inför Abiskofjällen för Fjällgänget, och hon hade valt en utmanande sträcka på Hallandsleden. Starten var vid Dranstugan och vi skulle gå 21 km (visade sig vara 24 km) till Gällarpesjön.
Förstår bara inte varför matte alltid måste överdriva. Hon sa att hon beställt fint väder, men hade det inte räckt med bara lite sol och inget regn? Varför beställa över 30 grader??!! Det var så varmt så matte tvekade på att jag skulle få följa med. Men då blev jag sur och påtalade att jag minsann också tillhör Fjällgänget. Det slutade med att matte lät mig följa med, men med en gardering på att jag skulle kunna bli upphämtad om det var FÖR varmt. Men jag fick inte bära någon klövjeväska, så matte fick bära min mat och vatten också. Hon muttrade lite när vikten på ryggsäcken blev drygt 16.6 kg, varav drygt 8 liter vatten.
Nu är vi klara att ge oss av. Än så länge är det bara 29 grader….
Vi började med att gå förbi ett antal gamla hus som de andra kallade för Skvaltkvarnar. Där var det kul, för det fanns stora runda stenar utanför som jag kunde hoppa upp på. Här var det dessutom skuggigt och skönt.
Vi fortsatte gå genom skogen såp det var inte så farligt varmt. Men när ville börja leka med pinnar blev matte enj sån där glädjedödare igen. Sluta! Sa hon, det är alldeles för varmt för att lägga energi på att tramsa runt med pinnar…. Vadå tramsa….. Pinnar är viktiga saker i min värld. Men när vi lämnade skogen och kom ut på några ängar blev det varmt så då var jag ganska glad att jag lydde matte. Efter ett par varma kilometer kom vi fram till en liten fin sjö med ett pyttelitet hus på en ö mitt i. Ett hus för fåglar???? De är lite konstiga tvåbeningarna. Vad är det för fel på de fågelhusen som finns uppspikade på träd? Då fick jag plötsligt syn på två odjur på andra sidan sjön. Usch vilka fulingar!. Jag reste ragg och morrade men då sa matte att jag skulle skärpa mig. Och då såg jag att det var två stubbar som någon hade gjort till ansikten. Beslöt mig för nonchalera dem och bada istället. Det var jätteskönt att svalka av sig!
 
Efter ett tag lät det som det brukar göra vid Silverfallet i Grövelsjön. Vi har väl inte hunnit gå ända dit? Titta ropade tvåbeningarna plötsligt ,ett vattenfall! Det var en liten bit från stigen, men matte skulle absolut fram och titta på det. Och det var riktigt kallt o gott vatten så det var värt den lilla omvägen. Ja, så skulle det givetvis fotas också….. matte är sig lik….
Men det var nog tur att vi fick svalka oss vid fallet, för nu blev det ett par varma o jobbiga kilometrar där vibla gick på en varm asfaltsväg. Och givetvis får jag skämmas för matte igen. Det ser inte klokt ut när hon med slänger sig ner på vägen och ligger på alla fyra. Sen säger hon att det är för min skull. Vadå, jag känner väl själv om jag bränner tassarna…. Nu tvingade hon mig dessutom att gå nere i diket och det var mycket jobbigare (fast svalt om tassarna). Når vi gick förbi en skogsdunge där det var lite skugga blev det lunchpaus. Och då försökte matte lura i mig något äckligt att dricka.
|
|
| |
|
Trodde jag skulle få gott vatten, men det smakade konstigt. Hur kan hon bara förstöra friskt gott vatten med att blanda i något hon kallar vätskeersättning????? Jag totalvägrade dricka eländet, och då såg matte lite orolig ut. Men mig lurar hon inte! |
|
| |
Matte o Kristina åt renskavsgryta och drack gott vatten. Jag fick vätskeersättningsvatten och hundkex….Orättvist!!
Resten av turen gick genom ett varierande landskap. Ohh, vilka vackra kullar, sa tvåbeningarna, men de var inte lika förtjusta i dem när vi klättrade över den femte kullen. De är lite klena de dä tvåbeningarna…. Men ska villigt erkänna att det blev varmt, så jag fick kapitulera och dricka det där äckliga vattnet som matte hade till mig. Tur var nog det, för sen fortsatte vi gå på ängar och där var det också varmt. Men inte varmare än att jag orkade springa runt och valla min lilla hjord med tvåbeningar.
När vi passerade ett antal hus träffade vi på en kille som hade en liten hund, som jag fick hälsa på. Efter en stund sa han (ja inte hunden utan hans husse) att vi kunde ta vatten från en kran på ett hus. Det var jättesnällt, för det vattnet smakade supergott. Fast då blev matte så där dum igen och sprutade ner hela mig med vatten. Hon gjorde i och för sig lika dant med nästan hela sig själv också, så man kanske ska göra så?
Sista delen av vandringen gick vi mest i skog, och det var skönt (och så fanns det ju pinnar….). Extra kul var det när vi kom till en hinderbana. Förstår inte varför tvåbeningarna muttrade, det var ju jättekul. Mest kul var det att titta på när dom tog sig över grenar och stockar…..Fattar de inte att det är lättast att bara hoppa över?
Framme vid Gällarpesjön fick jag bada och det var skönt. Plaskade runt länge, men till slut sa matte att hon måste gå och sätta upp vårt tält. Och det hjälper jag gärna till med. Tyvärr kunde vi inte sitta ute så länge på kvällen för det var fullt av odjur som attackerade oss. Matte sprutade något äckligt på mig (hon hävdade att det luktade gott), som tydligen skulle skrämma iväg odjuren. Men det lyckades inte, så vi tog snart skydd i tältet. Hittade min Kotte i mattes ryggsäck, och med den i munnen så somnade jag snabbt och sov jättegott.
NATTI
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
Jag blir jätteglad för komentarer i MIN gästbok
Öppnas i ny flik (fönster)
|
|
| |
|
|
| |
Eller varför inte skicka mig ett mail
Jag har egen mailadress
|
|
| |
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
|
